Byar på landsbygden

Gamle sir Gertholdt var varken mycket att skåda för världen, ej heller hade han utmärkt sig särskilt i sina dagar, men han var herre över den lilla förläningen Skäkteskog och kunde därför tituleras baron. Förläningen bestod av tre byar och det lilla befästa godset Borgnäs vid den lilla floden Löpvattnet, som mer var en stor å, än en riktig älv. Byarna hade inte mer än 247 invånare tillsammans och hette Åmon, Söderbo och Brosveden, där Söderbo var den största med sina 112 invånare. Själva förläningen var varken rik eller särskilt betydelsefull, men här fanns åtskilliga tunnland skog och ett hyfsat stort stenbrott. Jordbruksmarken var dock magra, men svinbetet i skogarna var gott nog. En kvarn hade han också, även om den var gammal och behövde rustas upp. Samt att han, i orostider, även kunde rusta tio hirdmän till fots och en milis på tjugo bågskyttar i fall hans länsherre avkrävde honom rusttjänst.

Här följer ytterligare en samling tabeller för att lösa ett annat problem som uppstod när jag och en av spelarna i min rollspelsgrupp satt uppe en kväll och byggde oss ett varsin hertigdöme med hjälp av reglerna i tilläggsboken Riddaren till Eon3. Eftersom ett hertigdöme vanligen har mellan tre och tretton gods, vilka i sin tur genererar mellan två och trettionio byar, med ett genomsnitt på tolv byar. Nu till själva problemet. Det är egentligen inga problem att namnge någon by då och då. Men när det ska hostas upp ett tjugotal bynamn i stöt börjar det kännas lite drygt. Jag har aldrig varit bra på att spontant hitta på namn. Men min vanliga lösning på det hela är att skapa en slumptabell. Här nedan följer sex tabeller med olika bynamn beroende på om det rör sig om låglandsbyar, höglandsbyar, skogsbyar eller kustbyar. De sista två tar upp kultplatser och vadställen. Jag har, precis som med gatunamnen i förra inlägget, valt att hålla mig till mer generella svenska bynamn i tabellerna. För hur mycket tid får man spendera på en dussinby med typ sextiotvå invånare.